FERRITER HAR MÅNGA FÖRDELAR – INTE MINST PRISET!

I spåren av coronakrisen har både ledtiderna och priset på stål skjutit i höjden. Samtidigt är många stålkunder hårt pressade ekonomiskt, vilket gör att fler och fler letar efter prisvärda alternativ ill de vanliga stålsorterna. 

Rostfritt är ett sådant exempel, där det dyrare austenitiska stålet ibland används i applikationer där det skulle fungera lika bra – och i en del fall till och med bättre – med ferritiskt stål, berättar Mikael Norell, produktchef för det rostfria sortimentet på BE Group.

På BE Group har man den senaste tiden sett hur efterfrågan på ferritiskt stål ökat. Det hänger bland annat ihop med den europeiska fordonsindustrin som för närvarande går på högvarv, men framför allt är det de skenande priserna på stål som fått kunder att se sig om efter nya prisvärda alternativ.

Omkring sjuttio procent av det rostfria stål som figurerar på världsmarknaden utgörs av austeniter. I denna grupp finns en uppsjö av olika stålsorter, men det vanligaste är 1.4301. Det är detta stål som i folkmun lite slarvigt brukar benämnas just ”rostfritt”.

I det rostfria segmentet finns dock fler grupperingar, berättar Mikael Norell, utöver austenitiskt och det prisvärda ferritiska stålet även martensitiskt och duplex.

– Förenklat kan man säga att ferriter är austenitiskt stål utan nickel, förklarar Mikael Norell.

En vanlig missuppfattning är att ferritiska stålsorter inte kan konkurrera med austeniter, som till exempel 1.4301, när det kommer till materialens korrosionsskyddande egenskaper. En fråga som Mikael Norell ofta får är ”kommer det ferritiska stålet att rosta?”.

Det finns inte ett givet svar på den frågan, utan det beror på flera samverkande faktorer som till exempel vilken typ av applikation det rör sig om och vilken miljö applikationen är ämnad för.

– Under vissa omständigheter, till exempel i varma miljöer och i konstruktioner där materialet riskerar att drabbas av så kallad spänningskorrosion, kan rostskyddet till och med vara bättre i ferritiska stålsorter som 1.4509.

En annan vanlig fråga gäller svetsbarheten. Den är som regel alltid bättre i austenitiska stål, men många ferriter, som till exempel 1.4509, har legerats med titan och niob för att förbättra svetsbarheten.

En av de stora fördelarna med ferritiska stål är priset. Vanligtvis är legeringstillägget flera kronor lägre, och i oroliga tider då priset på såväl råvara som legeringstillägg fluktuerar kan det innebära en stor prisfördel för köparen.

Andra fördelar med det ferritiska stålet är att det är formbart och tål värme bättre än 1.4301. I många av de applikationer där det vanligtvis används, till exempel storköksutrustning och massproducerade vitvaror som kylskåp och frysar, kan det dessutom vara en fördel att materialet är starkt magnetiskt.

– På minuskontot hamnar väl framför allt tillgängligheten. Det är inte så många grossister som har det på lager, och att det som standard bara produceras i tjocklekar upp till 3-4 millimeter, säger Mikael Norell.

Närmare 95 procent av det ferritiska stål som BE Group säljer utgörs av plåt. Plåten kan även levereras som coil och går att få med samma finish som andra stålsorter: borstad, slipad och polerad. Kunderna utgörs framför allt av tillverkare av storköks- och vitvaror samt värmeväxlare. Utöver plåt säljer BE Group även en liten andel ferritiska fyrkantsrör till kunder inom främst fordonsindustrin.

– Materialet togs ursprungligen fram för att passa just fordonsindustrin, där det bland annat används i avgassystem. Sedan har även andra branscher insett fördelarna med materialet, berättar Mikael Norell. - Jag tror att många kunder väljer austenitiskt stål som 4301 av gammal vana. I många applikationer, framför allt i inomhusmiljöer, är ferritiska stål som 4509 tack vare sin formbarhet och svetsbarhet ett minst lika bra alternativ.

Artikeln ovan är hämtad ur Nya Dimensioner 2 - 2021

TRYCK HÄR FÖR ATT SE VÅRT SORTIMENT INOM ROSTFRITT