Stål

Stål

Balk

Stålbalkar förekommer i flera olika former och utformanden. Under årens lopp har byggindustrin provat många olika profiler som alla haft sina för- och nackdelar. Med tiden har standardisering resulterat i dagens standardprofiler, som är noggrant specificerade enligt normerna. Standardbalkar som lagerförs i olika längder och dimensioner utgörs vanligen av varmvalsade I-, H- eller U-balkar. Svetsade balkar som specialtillverkas på beställning är även vanligt förekommande. Dessa kan levereras i många olika former.

Se sortiment

Stång & profiler

Stång är samlingsnamnet på alla de långa stålprodukter med enklare profiler och klenare dimensioner än balk. Precis som för balk benämns olika stångprofiler efter utseendet på profilens tvärsnitt. Stång- och profilstål har naturligtvis mängder av användningsområden inom tillverkande industri och inom byggnation.

Se sortiment

Varmförzinkad stång

Platt- och vinkelstång i varmförzinkat utförande för motståndskraft mot väder och vind. Stålsort S235JR.

Se sortiment

Varmvalsad plåt

Varmvalsad bandplåt tillverkas i en kontinuerligt valsträcka och den färdiga produkten blir i första steget ett varmvalsat coil eller med ett annat ord en plåtrulle. Plåtrullen klipps eller slittas därefter till formatplåt eller mindre rullar. Man brukar säga att varmvalsad bandplåt är moderplåten till många andra produkter som tex kallvalsad plåt, profiler och rör. Varmvalsad bandplåt tillverkas i tjocklekar från 2 till 20 mm. Grovplåt – Kvartoplåt. Ordet kvartoplåt kommer från att plåten valsas i ett s.k. kvartoverk som består av fyra grova valsar. Grovplåt används till att tillverka tunga fordon, maskiner, broar, fartyg. svetsad balk mm. Grovplåt tillverkas i tjocklekar från 5 till ca 200 mm.

Se sortiment

Kallvalsad plåt

Kallvalsad plåt i stålsort DC01. Lätt anoljad. Kallvalsad plåt (i dagligt tal även kallad tunnplåt) är tillverkad av varmvalsad betad plåt. Plåten valsas genom ett antal valspar där tjockleken reduceras i kallt tillstånd. Därefter glödgas och trimvalsas plåten för att erhålla de egenskaper som önskas. Kallvalsad plåt tillverkas i tjocklekar från 0,7 till 3,0 mm. Kallvalsad plåt har många användningsområden där man ställer krav på plåt med snäva toleranser och fin yta, som tex vid tillverkning av kylskåp, skåp för omklädningsrum, radiatorer, hissar, lysrörsarmaturer, vitvaror och inte minst inom fordonsindustrin.

Se sortiment

Metallbelagd plåt

Metallbelagd plåt är ett samlingsnamn för plåt där ytan är belagd med en metallegering för att öka motstånd mot korrosion. Utgångsmaterial för metallbelagd plåt är kallvalsad plåt. BE Groups sortiment av belagd plåt är: varmförzinkad, Elförzinkad, Aluzink och Magnelis.

Se sortiment

Durkplåt

Durkplåt är ett samlingsnamn för tårplåt och rutplåt. Durkplåt tillverkas genom att plåten i varmt tillstånd valsas med mönstrade valspar. Användningsområdet är trappor, golv och luckor. Plåten är mönstrad bara på ena sidan.

Se sortiment

Gallerdurk

Gallerdurk, tillverka av varmförzinkat stål. De vanligaste användningsområdena är persontrafik, fordonstrafik, i trappor, ramper och som skrapgaller.

Se sortiment

Kemisk analys

Se tabell

Kemisk sammansättning vid chargeanalys för långa och platta stålprodukter av stålsorter med krav på slagseghet. EN 10025-2, EN 10028 eller 10149.

Observera att nedanstående tabell är ett utdrag och att kompletterande information finns i den kompletta normen. Informationen nedan är att betrakta som vägledning.

Beteckning stålsort Desoxidationsmetod   FN=ej otätat FF=heltätat Max C % för nominell tjocklek i mm <16 Max C % för nominell tjocklek i mm <16<40 Max C % för nominell tjocklek i mm >40 (c) Si % max. Mn %  max. P %  max. (d) S % max. (d, e) N %  max. (f) Cu %  max.  Övriga % max. (g)
S235JR FN 0.17 0.17 0.20 - 1.40 0.035 0.035 0.012 0.55 -
S235J0 FN 0.17 0.17 0.17 - 1.40 0.030 0.012 0.012 0.55 -
S235J2 FF 0.17 0.17 0.17 - 1.40 0.025 - - 0.55 -
S275JR FN 0.21 0.21 0.22 - 1.50 0.035 0.012 0.012 0.55 -
S275J0 FN 0.18 0.18 0.18(h) - 1.50 0.030 0.012 0.012 0.55 -
S275J2 FF 0.18 0.18 0.18(h) - 1.50 0.025 - - 0.55 -
S355JR FN 0.24 0.24 0.24 0.55 1.60 0.035 0.012 0.012 0.55 -
S355J0 FN 0.20 0.20(i) 0.22 0.55 1.60 0.030 0.012 0.012 0.55 -
S355J2 FF 0.20 0.20(i) 0.22 0.55 1.60 0.025 - - 0.55 -
S355K2 FF 0.20 0.20(i) 0.22 0.55 1.60 0.025 - - 0.55 -
S355MCc   0.12 0.12 - 0.50 1.50 0.025 0.020 - - j
S420MCc   0.12 0.12 - 0.50 1.60 0.025 0.015 - - j
S650MCc   0.12 0.12 - 0.50 2.00 0.025 0.015 - - j
S355J0WP FN 0.12 0.12 0.12 0.75 1.0 0.06-0.15 0.035 0.009 0.25-0.55 0.65 Ni
P265GHc   0.20 0.20 0.20 0.40 0.80-1.40 0.025 0.010 0.012 0.30 k
HB450m FF 0.25 0.25 0.25 0.70 1.60 0.025 0.010 - 0.30  
S690QLc FF 0.20 0.20 0.20 0.80 1.70 0.020 0.010 0.015 0.50 l

c) För profiler med nominell tjocklek > 100 mm skall C-halt överenskommas (option 26).
d) För långa produkter kan P och S halten vara 0.005% högre.
e) För långa produkter får max S-halt ökas med 0,015 % för förbättrad bearbetbarhet efter överenskommelse om stålet är behandlat för förbättrad sulfidmorfologi och den kemiska analysen visas min. 0,002 % Ca.
f) Maximihalten för kväve gäller inte om den kemiska analysen visar en lägsta halt av total Al av 0,020 % eller minst 0,015 % syrelösligt Al eller om tillräckligt mycket andra kvävebindande ämnen finns. I detta fall skall de kvävebindande ämnena anges i intyget.
g) Om andra ämnen tillsätts skall det anges i kontrollintyget.
h) För nominell tjocklek >150 mm: C = 0,20 % max.
i) För nominell tjocklek >30 mm: C = 0,22 % max.
j) Summan av Nb, V och Ti ska vara max. 0.22%
k) Summan av Cr, Cu, Mn och Ni ska vara max. 0.70%
l) Det ska finnas minst 0,010% finkornbildande ämnen närvarande. Även aluminium är ett av dessa ämnen. Minimihalten 0,010% avser lösligt aluminium. Detta värde anses uppnått om total aluminiumhalt är minst 0,013% vid tvist ska löslig halt bestämmas. 
m) Tillverkas ej enligt EN. Hållfasthetsdata och analys är således ej normerade, utan baseras på leverantörernas datablad. Hållfasthet gäller för T=20mm. Beteckningen anspelar på materialets hårdhet i Brinell.

Mekaniska egenskaper - Sträckgräns

Se tabell

Mekaniska egenskaper vid rumstemperatur för långa och platta produkter av stålsorter med specificerad slagseghet. EN 10025-2, EN 10028 eller EN 10149

Observera att nedanstående tabeller är ett utdrag och att kompletterande information finns i den kompletta normen. Informationen nedan är att betrakta som vägledning.

Minimum sträckgräns ReH (a) MPa (b). Nominell tjocklek, mm

Beteckning Stålsort <16 >16 <40 >40 <63 >63 <80 >80 <100 >100 <150 >150 <200 >200 <250 >250 <400 (c)
S235JR 235 255 215 215 215 195 185 175 -
S235J0 235 255 215 215 215 195 185 175 -
S235J2 235 255 215 215 215 195 185 175 165
S275JR 275 265 255 245 235 225 215 205 -
S275J0 275 265 255 245 235 225 215 205 -
S275J2 275 265 255 245 235 225 215 205 195
S355JR 355 345 335 325 315 295 285 275 -
S355J0 355 345 335 325 315 295 285 275 -
S355J2 355 345 335 325 315 295 285 275 265
S355K2 355 345 335 325 315 295 285 275 265
S355MCc 355   - - - - - - -
S420MCc 420   - - - - - - -
S650MCc 650d   - - - - - - -
S355J0WP 355 345 - - - - - - -
P265GHc 265 255 245e 215e 215 200 185 185 -
HB450m - 960 - - - - - - -
S690QLc 690n1 690n1 650n2 650 650 630 - - -

a) För plåt, band och bredplattstång med bredd > 600 mm gäller tvärprov (t) vinkelrätt mot valsriktningen. För alla övriga formvaror gäller värden för längsprov (l), parallellt med valsriktningen.
b) 1 MPa = 1 N/mm2.
c) Värdena gäller för platta produkter.
d) För tjocklek > 8 mm kan minimum sträckgräns vara 20 MPa lägre
e) Tjockleksintervallen är 40-60, 60-100 mm
m) Tillverkas ej enligt EN. Hållfasthetsdata och analys är således ej normerade, utan baseras på leverantörens datablad. Hållfasthet gället för T=20mm. Beteckningen anspelar på materialets hårdhet i Brinell.
n) Tjockleksintervallen är 3-50 (n1), 50-100 (n2) och 100-150 (n3) mm
 

Mekaniska egenskaper - Brottgräns

Se tabell

Mekaniska egenskaper vid rumstemperatur för långa och platta produkter av stålsorter med specificerad slagseghet. EN 10025, EN 10028 eller EN 10149

Observera att nedanstående tabeller är ett utdrag och att kompletterande information finns i den kompletta normen. Informationen nedan är att betrakta som vägledning.

Minimum brottgräns MPa (b). Nominell tjocklek, mm

Beteckning Stålsort <3 >3 <100 >100 <150 >150 <250 >250 <400 (c)
S235JR 360-510 360-510 350-500 340-390 -
S235J0 360-510 360-510 350-500 340-390 -
S235J2 360-510 360-510 350-500 340-390 -
S275JR 430-580 410-560 400-540 380-540 235380-540
S275J0 430-580 410-560 400-540 380-540 -
S275J2 430-580 410-560 400-540 380-540 -
S355JR 510-680 470-630 450-600 450-600 380-540
S355J0 510-680 470-630 450-600 450-600 -
S355J2 510-680 470-630 450-600 450-600 -
S355K2 510-680 470-630 450-600 450-600 450-600
S355MCc 430-550 - - - -
S420MCc 480-620 - - - -
S650MCc 700-880 - - - -
S355J0WP 510-680 470-630 - - -
P265GHc 410-530 410-530 400-530 390-530 -
HB450m 1 400 - - - -
S690Qc   770-940 760-930 - -

 

c) Värdena gäller för platta produkter.
m) Tillverkas ej enligt EN. Hållfasthetsdata och analys är således ej normerade, utan baseras på leverantörens datablad. Hållfasthet gället för T=20mm. Beteckningen anspelar på materialets hårdhet i Brinell.

 

Översättningstabell för allmänna konstruktionsstål

Se tabell

Observera att jämförelserna endast är att betrakta som vägledning

Enl. utdrag EN10027-1 Enl. närmast tidigare jämförbar SS-norm Enl. närmast tidigare jämförbar DIN-norm (17100)
S235JR SS-1311 USt37-2
S235JR SS-1312-00 RSt37-2
S235J0 - St37-3U
S235J2 - St37-3N
S275JR SS-1412-00 St44-2
S275J0 - St44-3U
S275J2 SS-1414-01 St44-3N
S355JR SS-2172-00 -
S355J0 SS-2132-01 St52-3U
S355J2 SS-2134-01 St52-3N
S355J2/N/M - -
S355K132 - -

 

Beteckningar för konstruktionsstål

Se bild

Vägledning gällande vanliga beteckningar för konstruktionsstål